Kapitel 12

Socialsekreteraren ställer svåra frågor

Den 6-7 september 2010

Socialsekreteraren Catrin gör ett hembesök hos Yuusuf och hans föräldrar. Hon vill tala med dem en och en och vill börja med Yuusuf. Han blir genast förvirrad av alla hennes många och svåra frågor.

– Är det sant att du använder och säljer droger?

– Varför började du använda droger?

– Varför började du sälja droger?

– Är du inte rädd att bli beroende?

– Är du inte rädd för att de du säljer droger till blir beroende? Eller vill du skapa beroende hos dina kunder för att du ska få sälja mer droger?

– Är du inte rädd att bli misshandlad av andra kriminella gäng?

– Har du själv ägnat dig åt våld? Har du försökt att tänka dig in hur det känns för dem som misshandlats?

– Vet dina föräldrar om vad du håller på med? Vad säger de?

– Vore det inte bättre att satsa en större del av din tid på studierna istället?

– Vill du ha hjälp för att ta dig ur drogträsket? Hur skulle jag kunna hjälpa dig?

– Har du några andra mer sunda intressen som du skulle kunna satsa din tid på?

Yuusuf är lite irriterad. Han tycker att hon borde veta svaret på många av frågorna. Ändå anstränger han sig för att svara så ärligt som möjligt. Sedan har han några frågor till Catrin:

– Har du kontakt med skolan och polisen?

– Hur kan du hjälpa mig att klara skolan bättre?

– Har du någon aning om hur jag kan undvika att bli bedömd efter min bakgrund och min hudfärg?

– Har du själv provat droger någon gång?

Catrin förnekar att hon själv testat andra droger än alkohol, som hon använder väldigt försiktigt. Hon säger att hon kan hjälpa Yuusuf till en behandling på en beroendemottagning, men först måste hon göra en mer omfattande utredning.

Yuusuf förnekar att han är beroende av droger. Han hävdar att han bara använder lätta droger, att han gör det ganska sällan och kan sluta när han vill. Catrin är skeptisk.

– Var försiktig, Det finns inga lätta droger. Jag har talat med personal på ett behandlingshem, som har berättat att de kan ha svårare att bota patienter som är beroende av cannabis än av heroinmissbrukare, säger hon och tackar Yuusuf för hans vilja att samarbeta.

Hon redogör också för en iakttagelse hon har gjort. Många unga killar kämpar hårt för att vara tuffa. De vill imponera genom att vara hårda och okänsliga. När hon har träffat Yuusuf har hon snarare tyckt att han försöker vara klok än tuff. Det kommer han att ha nytta av vad han än ska göra i framtiden.

Sedan går hon vidare för att tala med föräldrarna.

Yuusuf känner sig villrådig. Han har påverkats av att Catrin har varit så vänlig och inte skällt på honom för det han har håller på med. Samtidigt är han också nöjd med allt beröm han får av Oliver och gläds åt alla pengar han tjänar.

Han glömde att berätta för Catrin att många av hans kunder är väletablerade rika ungdomar. De verkar lyckas i tillvaron, trots att de använder mycket droger.

”Hur ska jag som är svart och från Fröslunda med rötter i Somalia kunna tjäna mycket pengar på något annat än droger?” tänker han, men kommer inte på något svar.

Han har diskuterat detta med beroende av droger med Oliver som försvarar droghandeln med något han hört av en kompis till en kompis, som är aktiv i miljörörelsen.

Den kompisen hävdar att fossila bränslen är den farligaste drogen. Socialsekreterarna borde ta tag i bilburen ungdom, som åker omkring i sina bränslesörplande fordon utan att ha något egentligt transportbehov. Deras beroende av fossila bränslen förstör inte bara för dem själva utan för hela världen.

Enligt Oliver finns det ett enkelt sätt att bli av med beroendet av droger, att helt enkelt sluta använda dem. Samma sak gäller de som är beroende av fossila bränslen.

Yuusuf erkänner för sig själv att han gärna skulle vilja ha en fin bil, eftersom han tror att det imponerar på omgivningen. Han tycker att andra får ta ansvar för att lösa miljöfrågorna.

Sedan talar han med föräldrarna om Catrins besök och det visar sig att de är lite oroliga för att han ska sluta sälja droger. Det skulle innebära att de blir utan en viktig inkomst. Yuusuf lovar att han ska fortsätta att tjäna pengar och dela med sig.

Nästa dag ber läraren Lena att Yuusuf stannar kvar efter sista lektionen. Det visar sig att Catrin har talat med henne och hon vill få Yuusuf att satsa mer på studierna.

– Kan jag hjälpa dig med studierna på något sätt? Jag har ju märkt att du är en smart kille, men dina studieresultat når inte upp till din kapacitet, säger hon.

Yuusuf vet inte riktigt vad det är som gör att han har svårt att koncentrera sig på studierna. Han försöker förklara för Lena att han inte känner sig engagerad av det han ska lära sig. Kanske beror det på att studierna är så väldigt teoretiska och han själv är en så praktisk person som vill få saker gjorda.

Lena tror på att han är en praktisk person, men inte att undervisningen är enbart teoretisk. Hon hävdar att hon så ofta hon kan försöker kombinera de teoretiska avsnitten med praktiska exempel.

– Du, ja, men inte de andra lärarna, säger Yuusuf.

Lena lovar att tala med de andra lärarna om de kan försöka vara lite mer praktiska i sin undervisning. Det är Yuusuf tacksam för, men han anar att de andra inte vet så mycket om den praktiska verkligheten.

– Vad vill du lära dig mer om, frågar Lena.

– Jag skulle vilja lära mig mer om hur jag kan tjäna pengar på ett lagligt och roligt sätt.

Lena är tveksam om det hör till läroplanen, men lovar att diskutera det också med de andra lärarna. Hon vill att Yuusuf och hon ska fortsätta sina diskussioner och säger att hon tycker att det är lärorikt att diskutera med honom.

Han känner sig smickrad och hoppas på fortsatta konstruktiva samtal med Lena.

Yuusuf är hemma hos Oliver och äter middag. De enas om att det är en arbetsmiddag och diskuterar hur de ska jobba vidare med försäljningen i Årby.

Trots att de har varit diskreta och försiktiga har killarna som sköter försäljningen på plats har känt sig hotade av gänget som tror sig äga det området och försäljarna är tveksamma till om de vill fortsätta där – även om de tjänar mycket pengar.

Oliver har en idé. Han föreslår att Yuusuf lär sig skjuta med en pistol och lovar att han ska få en bra månadslön – 10 000 kronor i månaden för två timmars arbete om dagen – om han är med som livvakt åt försäljningsorganisationen.

– Du skulle kunna börja gå en nybörjarkurs i Eskilstunas pistolskytteklubb. De kommer säkert fråga dig om varför du vill lära dig skjuta och då bör du säga att prickskytte verkar vara en sport som passar dig eftersom du gillar noggrannhet. Vill du anmäla dig till nästa kurs? Ja, det vill Yuusuf gärna.

Yuusuf går direkt iväg till pistolskytteklubb skjutbana i Munktellarenan på andra sidan ån och träffar en instruktör. Han berättar att han vill börja en kurs för nybörjare. Instruktören säger att tyvärr är alla kurserna fulla just nu.

Besviken går Yuusuf därifrån. Han kan inte låta bli att misstänka att det egentligen fanns platser, men att de inte ville lära svarta killar att skjuta. Han tänker att ett alternativ skulle kunna vara att skaffa en pistol och gå ut i skogen och övningsskjuta på egen hand.

Han ringer till Oliver som bekräftar att det är en bra idé och lovar att skaffa en bra pistol snarast möjligt. Han föreslår också att Yuusuf ska googla på pistolskytte och försöka lära sig så mycket teori som möjligt innan han börjar skjuta.

Även om Yuusuf inte är så mycket för teori inser han att det kan vara en bra början.

Oliver föreslår också att han börjar träna kampsport också för att kunna försvara sig mot olika typer av angrepp. Det har Yuusuf redan funderat över, så det lovar han genast.

Ett annat tips från Oliver är att hans ska se så många filmer om konflikter mellan olika kriminella gäng. Han rekommenderar filmerna om Gudfadern och fler filmer med den utmärkte skådespelaren Al Pacino, som ofta spelar roller där han använder vapen.

– Se gärna filmerna Scarface, Heat, Carlito´s Way och Donnie Brasco som ett komplement till filmerna om gudfadern. De kanske rent av finns att låna på biblioteket, tipsar Oliver.

På väg hem funderar han på om han på om han ska berätta för föräldrarna om det nya uppdraget som livvakt. Nej, det ska han inte göra. De är känsliga för allt som har med vapen att göra efter allt de varit med om under kriget i Somalia. Han kan förstå det. Även om han någon enstaka gång kan vara aggressiv, så föredrar han verbala angrepp på sina motståndare.

Han anser dock att det kommer att vara nödvändigt att vara beväpnad för att kunna utvidga affärerna.

När han kommer hem är hans föräldrar nyfikna på vad Oliver och han har diskuterat. De märker att han svarar undvikande och de kräver klartext. Han försöker övertyga dem om att han är helt ärlig när han säger att Oliver och han mest har snackat om några tjejer som de känner.

– Är det verkligen vanligt att tjejer också köper droger, undrar Suado med lite störd röst.

Yuusuf berättar att det inte är lika vanligt att tjejer är kunder. De får ofta sina droger som betalning för tjänster som de utför. Sexuella tjänster, tänker han utan att vilja säga det till Suado.

En sådan kille som tar betalt för droger med sexuella tjänster vill han aldrig bli.

Oliver tänker

att Yuusuf har fått honom att omvärdera svarta människor. Han uppskattar verkligen både hans arbetskapacitet och hans goda omdöme, trots hans låga ålder. Under större delen av sitt liv har han varit skeptiskt inställd till människor från länder långt bort. Han har trott att de är både korkade och lata, något som han har fått från sin far.

Nu har han insett att Yuusuf verkligen inte är den ende duktige killen med rötterna i Afrika. Det finns en riktigt stor outnyttjad begåvningsreserv där.

Han undrar hur det ska gå för Yuusuf ,om han ska vara beväpnad. Förhoppningsvis ska han inte hamna i situationer som leder till skottlossning utan bara ha vapnet som hot. Så tänker han bland annat av omtanke om de unga killarna, men också om sina egna affärer. Han har läst att den italienska maffian har dragit ner på våldet och satsat mer på ekonomisk brottslighet, vilket gör att polisen blivit mindre intresserade av vad de sysslar med.

Oliver kommer då och då att tänka på att han är lite överraskad över sig själv att han har blivit narkotikaentreprenör. Det har inte tänkt på förrän Yuusuf tog upp den frågan. Hans otrygga medelklasshem borde ha lett till att han hade satsat på att bli bilförsäljare istället. Han lärde sig dock tidigt att det finns mycket mer pengar att tjäna i drogbranschen än i bilbranschen.

Nu måste han ägna sig åt en del av jobbet som han inte gillar, att fixa en pistol åt Yuusuf. Han vet var han ska vända sig, men han oroar sig för att det ska uppstå en hotfull situation. Det här är ett tufft jobb, men någon måste göra det, tänker han. Den stora fördelen med det här jobbet är i alla fall alla pengar han tjänar. Allt kan han inte göra av med. Den fina bilen kostade mycket, men någon ännu finare, som en Ferrari, skulle väcka för mycket uppmärksamhet. Det är inte heller helt enkelt att tvätta alla knarkpengarna.

Han funderar på att sälja sin lägenhet och köpa en villa med swimmingpool. En nackdel med det här jobbet är att han inte har tid att ge sig iväg på utlandssemestrar tillräckligt mycket. Då är risken att han förlorar kontrollen över sin verksamhet. En swimmingpool skulle kunna kompensera det, inte minst om klimatförändringarna fortsätter.