Kapitel 21

Ett försök till infiltration i MC-gänget

Den 27 oktober – 30 november 2016

Nu är Oliver åter i tjänst och ordnar många kreativa möten med Yuusuf och ibland också med alla gängmedlemmarna. Till dagens möte har Yuusuf fått en idé:

­– Eftersom MC-killarna blir ett allt större säkerhetshot och ett större hot mot vår lönsamhet så måste vi försöka att möta dem med motstånd. Jag menar inte att vi ska starta ett inbördeskrig. Tvärtom så gäller det att förhindra ett inbördeskrig. Därför tycker jag att vi ska försöka infiltrera. Vi kanske ska köpa en motorcykel till någon av våra vithyade killar och låta honom tatuera armarna på vår bekostnad.

De andra blir nyfikna. En kille som heter Kent erbjuder sig som frivillig.

Oliver blir också genast intresserad av att genomföra idén, men vill inte diskutera den vidare här och nu. Han tycker att det är viktigt att hålla alla detaljer i en mycket liten grupp och vill gå vidare till nästa fråga.

– Många har frågat vem som sköt Jamal och mig för ett tag sedan. Det har vi inget svar på. Lyckligtvis är både Jamal och jag återställda, så vi kan lämna detta bakom oss. Eller vad säger du, Jamal, säger Oliver.

Jamal nickar och de går vidare till punkten om priserna och produkterna.

Kent, Oliver och Yuusuf träffas hemma i Olivers villa för att förbereda infiltrationen av stadens MC-gäng. En rad praktiska frågor dyker upp.

– Vilkens sorts motorcykel ska vi köpa?

– Vilken tatuerare är bäst?

– Vilka motiv är lämpliga på armarna?

– Vilket är bästa sättet att närma sig MC-killarna?

– Vilka är riskerna? Hur undviker vi dem?

De enas om att det nog är bäst att köpa en Harley Davidson. De har hört Hassans sketch, där en ägare av en liten japansk motorcykel busringer till ett MC-gäng och vill bli medlem där. Så vill de inte ha det.

– OK, jag köper en bra begagnad HD, så snart jag hittar en, säger Oliver.

Ingen av dem har några tatueringar och därför dålig koll på vilka tatuerare som är bra, men Kent erbjuder sig att fråga på facebook. Han inser att svårigheten när det gäller att hitta motiv är att de symboler som rasistiska MC-killar gillar är inget som Kent vill leva med varken nu eller resten av livet.

– Du kanske kan tatuera en motorcykel på ena armen och en snygg tjej på andra armen, föreslår Yuusuf.

Kent tycker att det låter bra, men vill fundera på det ett tag till. Han har faktiskt en idé för att närma sig MC-gänget. Ola – en av hans gamla dagiskompisar är nu en av de ledande inom gänget. Så när han har fått en motorcykel så kan han ta kontakt för att få lite goda råd. Han berättar också något som han glömt säga tidigare: han har faktiskt MC-körkort.

Den diskussion som tar längst tid är naturligt nog den om riskerna. Kent säger att det alltid är farligt att köra motorcykel. Han lovar att köra försiktigt. Grejen med en Harley Davidson är ju att köra försiktigt. De som kör för fort och balanserar på bakhjulen har en helt annan sorts motorcyklar.

Alla tre är helt eniga om vad som är den största risken: att bli upptäckt som infiltratör. Det kan ju finnas någon bland MC-killarna som har sett Kent ihop med någon av de mörkhyade killarna i det egna gänget.

Han har en idé hur han ska hantera en sådan situation. Då ska han säga att javisst jag har ägnat mig åt droghandel åt några blattar, men jag har tröttnat att umgås med muslimer och negrer. Fast jag vill gärna fortsätta att arbeta med droghandel. Det gör kunderna glada och mig rätt rik.

Det som bekymrar honom är vad som kommer att hända om de inte tror på den förklaringen. Han har läst om hur MC-gäng har tagit bort tatueringar från någon fiende med en vinkelslip. Sådant vill han inte vara med om.

Oliver föreslår att han alltid är beväpnad med både pistol och kniv så att han kan försvara sig. En annan idé är att han också genast ska börja en kurs i självförsvar. Kent berättar att det har han redan gjort.

En sista sak de måste bestämma om är hur de ska hålla kontakt utan att avslöja Kent.

– Vi kan inte använda telefonerna. Om de skulle börja misstänka mig och tar ifrån mig telefonen kan de ju få bevis på mitt spionage om era nummer finnsdär. Jag kanske kan se till att ibland låna min brorsas telefon och ringa er och berätta vad som händer, föreslår han.

De enas om att det är en bra idé. Någon gång kanske de också kan träffas någonstans långt borta, typ i södra Spanien.

När de ska skiljas åt kramar Oliver lite oväntat om Kent, men det avstår Yuusuf ifrån. Ibland tror han att den växande vanan att kramas i Sverige är dåligt för smittspridningen och Yuusuf vill verkligen inte drabbas av influensa eller vinterkräksjukan eller halsfluss eller några andra virus eller baciller. Han är noga med att vara slätrakad för att inte samla smittor runt munnen.

Oliver har fått tag på en drygt tio år gammal Harley Davidson Street Bob med bara ett par tusen mil på mätaren för lite under 100 000 kronor. Han ringer Kent för att de ska åka och titta på den och troligen hämta den i Norrköping, där den finns.

På plats i MC-butiken tycker Kent att den ser ut som ny. Efter en provtur är han övertygad om att den är ett fynd. Säljaren ser lite misstänksam ut när Oliver drar fram två rullar med 50 tusenlappar i varje.

– Vi brukar inte ta emot så mycket i kontanter. Det kan bli problem när vi ska sätta in dem på banken. Skulle du kunna betala på något annat sätt, föreslår säljaren.

– Javisst, säger Oliver och gör en snabb överföring till kontot som är kopplat till kortet han brukar betalar med när folk vägrar ta emot stora summor kontant.

Kent vill köpa den hjälm han har lånat när han provkörde och den får Oliver betala med en av sina tusenlappar. Han kräver inget kvitto.

På vägen tillbaka till Eskilstuna anstränger sig Kent att hålla alla hastighetsbegränsningar. Fortkörning är inget lönsamt brott, tycker han. Han funderar också på det där med hjälmen. Ryktet säger att många MC-killar avstår från att använda hjälm och kommer dragande med läkarintyg att de har problem med mjäll. Kent är helt säker på att han inte vill köra motorcykel utan hjälm. Om det skulle hända en olycka vill han inte hamna i rullstol med en hjärnskada. Han har tänkt ut en kommentar om de lokala MC-killarna skulle ifrågasätta hans hjälm:

– Att köra utan hjälm är ett olönsamt brott. Det är samma sak med fortkörning.

Tre dagar senare har Kent stämt träff med sin gamle dagiskompis Ola. Han skyller på att han vill lära sig att justera alla tänkbara inställningar och underhålla motorcykeln själv. Ola vill veta vad Kent arbetar med, hur han har haft råd att köpa en nästan ny Harley Davidson, eller i alla fall en nästan obegagnad med några år på nacken eller tanken eller hur det ska uttryckas.

Kent berättar i lite diffusa ordalag att han är någon slags frilansare och att alla pengar han drar in inte kommer på helt laglig väg. Ola låter intresserad:

– Jag har hört rykten om att du umgås med negrer och araber. Stämmer det?

– Ja, jag har haft lite olagliga affärer ihop med killar från förorten, men jag har tröttnat på dem och vill komma bort från det samarbetet, erkänner Kent utan att tveka ett ögonblick. Han är glad att han har snackat igenom detta med Oliver och Yuusuf, så att han inte behöver tveka.

Ola låter ännu mer intresserad. Han säger:

– Det låter som om vi har en del gemensamma intressen. Vill du följa med när jag träffar ett gäng MC-kompisar i övermorgon.

– Javisst, det vore spännande att träffa fler som är intresserade av motorcyklar, säger Kent utan att tveka.

Han får en adress till ett litet fik med läge en bra bit från Eskilstuna. Där kan de prata ostört. Kent inser att han i förväg behöver prata igenom detta tillsammans med Oliver och Yuusuf för att vara förberedd.

Så fort han har lämnat Ola ringer han sin bror för att låna hans telefon och kontakta sina kriminella kompisar. Det är snabbt ordnat och de bestämmer att ses hemma hos Oliver imorgon.

När Kent ska åka till Oliver kommer han på att det är dumt att parkera motorcykeln utanför hans villa. Någon skulle kunna se den och dra slutsatser. Så han klär sig lite annorlunda än vanligt och tar en promenad dit.

Först diskuterar de Kents säkerhet. Oliver ger honom en pistol och en stilett. Han berättar att stiletter har använts av lönnmördare ända sedan medeltiden. Pistolen är desto modernare och av märket Sig Sauer, samma pistol som den svenska polisen använder. Kent försäkrar att han vet hur han ska använda den.

Han vill att de ska diskutera olika scenarier inför morgondagens träff med MC-killarna. De kommer troligen ha frågor om Oliver, Yuusuf och deras gäng. Frågan är hur mycket Kent kan berätta utan att skada sina kompisar.

– Jag föreslår att du säger att du befarar att du kommer att bli skjuten om du berättar något om oss. Säg att du vill lämna allt som har med oss att göra bakom dig och slippa att befatta dig med några konflikter, säger Yuusuf, som också har kommit dit.

Oliver instämmer.

Han tror också att det är viktigt att Kent avstår från att ställa för många frågor om MC-gänget. Att få reda på viktiga uppgifter om dem måste få ta sin tid.

Kent lovar att han ska försöka hålla en låg och pålitlig profil. Om han skulle börja skvallra på Oliver och Yuusuf skulle MC-killarna kunna misstänka att han lika lätt skulle skvallra på MC-gänget.

– Jag ska säga att låta bli att skvallra på någon är en hederssak för mig, säger han.

När Kent kommer till mötet med MC-gänget är han mer nervös än han trodde. Han har en komplicerad verklighet att förhålla sig till Det är också viktigt att båda gängen har respekt för honom. Han tänker tanken att han, som i tonåren hade skådespelardrömmar, kanske skulle kunna spela med i någon svensk actionfilm med de erfarenheter han håller på att få.

Ola presenterar honom för de andra. En rad följdfrågor dyker upp och Kent är nöjd med hur han lyckas parera dem i enlighet med vad de pratade igenom igår.

Sedan är de sociala en stund och snackar om allt från bakelser till tjejer. Kent får intrycket att de vill testa honom för att försäkra sig om att han inte är homosexuell. Han tror att han klarar det testet även om han har flera goda vänner som är homosexuella. Det är inget som han tycker att han måste berätta. Däremot berättar han gärna om hur mycket han tycker om tjejer. Att han ogillar aggressiva män är inget han tar upp här.

När samtalet återgår till MC-gängets verksamhet frågar de honom om han kan tänka sig att delta i ett värdetransportrån. Ja, det kan han. Om det är några som han gärna stjäl ifrån så är det bankerna.

Detta rån ska inträffa flera veckor fram i tiden och de är eniga om att träffas flera gånger för att finslipa planen.

På vägen därifrån tar han sällskap med Ola och de stannar på ett hamburgerställe för att lindra sin hunger, eftersom de inte har ätit lika mycket sött som de andra.

Där berömmer Ola hur Kent har betett sig under träffen. Han är övertygad om att de flesta har fått ett stort förtroende för Kents sätt att svara på alla frågor utan att tveka.

– Det kommer säkert att bli bra att du är med oss. Är det något hos oss som gör dig tveksam, undrar han.

För befästa sin trovärdighet svarar Kent ärligt att han är tveksam till homofobi. Han säger dock inget om att han ogillar rasism eftersom det skulle göra hans uppbrott från Olivers gäng mindre trovärdigt.

– Är du bög, frågar Ola oroligt.

Kent slår fast att han personligen gillar kvinnor, men att han tycker att folk ska ha rätt att älska dem de vill. Han frågar Ola om han har någon flickvän.

– Nej, tjejer har aldrig visat något intresse för mig. Jag har aldrig fattat riktigt varför de har varit avvisande mot mig, men det är något som jag har lidit av, säger Ola och undrar sedan hur Kent har det när det gäller tjejer.

– Jag har alltid haft lätt att fixa tillfälliga relationer, men jag har aldrig lyckats att få dem att bli varaktiga. Det tycker jag är mer sorgligt desto äldre jag har blivit. Nu händer det då och då att jag verkligen önskar att jag skulle ha en egen familj. Samtidigt inser jag att uttrycket ”en egen familj” är ett hinder. Tjejer vill inte ha en kille som äger dem. Kanske är det därför de drar sig undan från mig efter ett tag, säger han.

Ola undrar om det inte kan finnas något annat tyngre skäl för att tjejerna lämnar Kent. Ja, det tror han.

– Ett skäl kan vara att de upptäckt att jag har åtalats för misshandel. Även om jag bara har misshandlat andra kriminella killar och aldrig en tjej, så är jag ganska övertygad om att kvinnor ogillar män som ägnar sig åt misshandel. Det spelar ingen roll vilka vi misshandlar – kvinnor gillar inte det. De kanske blir rädda att de ska stå på tur för att få stryk, säger Kent.

Ola håller med. Han berättar att han vare sig har misshandlat män eller kvinnor, trots att han varit med i ett våldsamt MC-gäng. Samtidigt tror han att hans våldsamma kompisar kan skrämma bort kvinnor som han är förtjust i.

När Kent och Ola skiljs åt enas de om att träffas oftare för att diskutera viktiga frågor i livet.

Kent tänker

att det är roligt att kunna köra omkring med en riktigt fet motorcykel. Däremot är det väldigt obehagligt att umgås med rasister och homofober. Han trivs verkligen mycket bättre med Yuusuf och gänget. Även om han inser att det finns en hel del homofobi där också.

Han känner att han hellre skulle umgås i ett gäng där det finns tjejer också. Då kanske han får skaffa sig ett hederligt jobb och gå med i en helt annan typ av förening.

Egentligen inser han att han borde vara rädd att råka illa ut på en rad olika sätt, men han lyckas med att förtränga rädslan. Ibland inser han dock att han borde vara mer rädd än han är. Det finns så många risker i hans tillvaro.

Han funderar en del på vad som är det värsta som kan hända. Att bli skjuten till döds känns inte så farligt. Det är lidandet han vill undvika. Eftersom han inte har någon familj är det ingen som kommer att sakna honom om han blir skjuten till döds.

Han funderar över om det möjligen skulle kunna vara någon av killarna i Olivers och Yuusufs gäng som skulle kunna läcka till MC-killarna mot betalning. Det är många av dessa killar som kan göra precis vad som helst för pengar. Att säljas av en kompis känns som den största risken i det han håller på med.

Ibland bävar han för att han ska åka fast och bli inlåst. Det är verkligen inget som han längtar efter, även om han vet att det finns andra killar i gänget som tycker att det är bekvämt att sitta i fängelset och ha allt ordnat omkring sig. Fängelset ter sig bekvämare än deras fattiga uppväxt.